stupid girl.
att ensam är starkast, gäller inte längre mig. - patrik isaksson. Vilken breskrivning.
Ett problem kan så lätt uppstå, det kan förstoras och bilda oro, rädsla och sorg. Lika snabbt som man på ett enkelt sätt kan gräva ner det, gå tillbaka innan det uppstod och fortsätta där.
Det vi glömmer bort är att vi då backat, vilket betyder att problemet snart kommer att uppstå igen. Den här gången lär det också bli värre och större, alltså en anning svårare att gräva ner. Men vi gör det igen, Nu är vi inne i cirlken, som tillsist blir ond, så pass ond att det blir en vana. Du börjar prata om ditt problem med andra, dem håller med dig, och säger att det uppstår problem hos dem med. Vilket nu gör att vi alla tror att det är normalt, att det är något vi ska leva med. Att alla har det så.
Nej, den onda cirklen kan brytas, så fort du insett att den är ond och var problemet uppstod. Ingen lätt väg. Men en väg lätt att välja, så vidare du inte vill att alla dessa problem ska fortsätta uppstå.
Jag har då idag, insett detta problem, och för en gångs skull erkänt för mig själv att jag är inne i den där förbannade cirklen. Men är rädd för att ta mig ur, just precis för att det har blivit en vana, stort sätt ett behov.
Hur ska jag klara mig utan alla dessa problem? - dum tanke.
Ja men du, vem har sagt att ett behov måste vara positivt. Behov är behov. Det är något du hela tiden får, som du sedan hela tiden måste ha. Nu är det dags för steget, att kliva ur denna onda cirkel. Denna brinande onda cirlekn, vägen över kommer förmodligen att ge mig sår , bännsår. En sådant läker, troligen kommer det att bli ett märke, som är märkt för livet. Men en dag, ska jag se tillbaka på brännmärket och smått skatta för mig själv, och högt för mig själv säga att jag klarade steget, steget över den onda och brinnande cirklen. I made it.
Vissa cirklar är ju givetvis mindre än andra, vissa är också lättare än andra, och kan även vara bra att testa på. För att lära sig, och bygga upp en styrka, i sig själv. Men som allt annat, så kan saker och ting gå för långt, alltså över gränsen. Och det är då det börjar bli farligt, livsfarligt.
Jag säger inte att det är lätt, jag velar fortfarande, för att jag fortf. tror att där finns något gott att hämta djupt inom honom och mig själv. Men en tvekan på det goda slår mig allt oftare, nästan för ofta. Min utväg kan vara på utsidan av cirklen, men också hos och med honom.
Tyvärr, visar för mycket emot. Och har gjort det från dag nr 60. Vilket menas med att de två första månaderna var minnesvärda. Utan krav, känslor och lögn.
ett hjärta med en längtan, att förstå.
Ett problem kan så lätt uppstå, det kan förstoras och bilda oro, rädsla och sorg. Lika snabbt som man på ett enkelt sätt kan gräva ner det, gå tillbaka innan det uppstod och fortsätta där.
Det vi glömmer bort är att vi då backat, vilket betyder att problemet snart kommer att uppstå igen. Den här gången lär det också bli värre och större, alltså en anning svårare att gräva ner. Men vi gör det igen, Nu är vi inne i cirlken, som tillsist blir ond, så pass ond att det blir en vana. Du börjar prata om ditt problem med andra, dem håller med dig, och säger att det uppstår problem hos dem med. Vilket nu gör att vi alla tror att det är normalt, att det är något vi ska leva med. Att alla har det så.
Nej, den onda cirklen kan brytas, så fort du insett att den är ond och var problemet uppstod. Ingen lätt väg. Men en väg lätt att välja, så vidare du inte vill att alla dessa problem ska fortsätta uppstå.
Jag har då idag, insett detta problem, och för en gångs skull erkänt för mig själv att jag är inne i den där förbannade cirklen. Men är rädd för att ta mig ur, just precis för att det har blivit en vana, stort sätt ett behov.
Hur ska jag klara mig utan alla dessa problem? - dum tanke.
Ja men du, vem har sagt att ett behov måste vara positivt. Behov är behov. Det är något du hela tiden får, som du sedan hela tiden måste ha. Nu är det dags för steget, att kliva ur denna onda cirkel. Denna brinande onda cirlekn, vägen över kommer förmodligen att ge mig sår , bännsår. En sådant läker, troligen kommer det att bli ett märke, som är märkt för livet. Men en dag, ska jag se tillbaka på brännmärket och smått skatta för mig själv, och högt för mig själv säga att jag klarade steget, steget över den onda och brinnande cirklen. I made it.
Vissa cirklar är ju givetvis mindre än andra, vissa är också lättare än andra, och kan även vara bra att testa på. För att lära sig, och bygga upp en styrka, i sig själv. Men som allt annat, så kan saker och ting gå för långt, alltså över gränsen. Och det är då det börjar bli farligt, livsfarligt.
Jag säger inte att det är lätt, jag velar fortfarande, för att jag fortf. tror att där finns något gott att hämta djupt inom honom och mig själv. Men en tvekan på det goda slår mig allt oftare, nästan för ofta. Min utväg kan vara på utsidan av cirklen, men också hos och med honom.
Tyvärr, visar för mycket emot. Och har gjort det från dag nr 60. Vilket menas med att de två första månaderna var minnesvärda. Utan krav, känslor och lögn.
ett hjärta med en längtan, att förstå.
Im so fucking blind
I can't let you take whats left of me.
I wont . .
...och så hände det .
Like I said, misstag eller ej.
Time will tell.
Haha, igår jämförde hon dig med Hitler, óch givetvis frågar jag henne om hon vet vem Hitler är.. då hon svarar "Ja, det var han som var mot en massa saker".
Jag tror han blivit glad om han hört en så (snäll) förklaring, jag säger då det, allmänbildning. Hur som helt så var det sött att se dig så rädd, och jag måste påpeka att du var den ända som skrek i salongen, men sånt gör väll lillasystrar :) Sen att hon ens har stake att dumförklara mig på bussen (det var ju då inte jag som var dem som sa det där om hitler)..
HOW EVER. Tonight. Josefine ringde, det blir en massa vin och förfest, Jesper ringde han är sugen på att följa med. Så, det blir förfest, och sen har jag Lunda karnivalen eller Malmö RixFm party att välja mellan.. Lär blir en lååång night. Så nu ser det ut att bli duschen, eftersom att jag fick cyckla med mina sommarskor genom halv åkarp, och blev lerig. Efter det, en massa mat och vidgöring.
Im so fucking, out.
Time will tell.
Haha, igår jämförde hon dig med Hitler, óch givetvis frågar jag henne om hon vet vem Hitler är.. då hon svarar "Ja, det var han som var mot en massa saker".
Jag tror han blivit glad om han hört en så (snäll) förklaring, jag säger då det, allmänbildning. Hur som helt så var det sött att se dig så rädd, och jag måste påpeka att du var den ända som skrek i salongen, men sånt gör väll lillasystrar :) Sen att hon ens har stake att dumförklara mig på bussen (det var ju då inte jag som var dem som sa det där om hitler)..
HOW EVER. Tonight. Josefine ringde, det blir en massa vin och förfest, Jesper ringde han är sugen på att följa med. Så, det blir förfest, och sen har jag Lunda karnivalen eller Malmö RixFm party att välja mellan.. Lär blir en lååång night. Så nu ser det ut att bli duschen, eftersom att jag fick cyckla med mina sommarskor genom halv åkarp, och blev lerig. Efter det, en massa mat och vidgöring.
Im so fucking, out.
Forever young.
Sometimes, I hope that I will stay young, forever.
But the fact is, that we dont. We dont stay young forever, and someday we all will regret somethings.
och det är min fruktan. Thats my fear.
jag är så nära, så fruktansvärt nära. På att göra något som kommer att förändra min framtid för alltid. Men det är inte förens nu, som jag insett att den förändringen sker dagligen. Varenda minsta steg jag tar, skapar en väg, som sedan skapar en förändring, som sedan påverkar din framtid.
det gör mig extra rädd för att ta stegen. En inbilning säger mig att stegen bara kommer göra saker dåliga, alltså inte en positiv påverkan.
det har då blivit en till anledningarna till varför jag inte tagit så många steg här i livet, till varför jag fortfarande är instängd, till varför jag fortfarande inte har svarat dig, till varför jag fortfarande känner mig svag.
Det gör det också till att jag är en av dem få, som börjar sin dag på noll hela tiden. Jag fortsätter inte från det som hände igår, eller härromveckan. Utan jag bygger upp mig själv, min personlighet från noll, och snabbt går det. Det gör det till att det ibland kan bli fel, och slarvigt, och tyvärr. Så är det den ända förklarigen jag har till varför jag är den jag är. En dum sådan. But shit happends.
Jag är inte längre säker, på att jag inte tänker ge dig ett svar. För jag vet inte, och jag tvekar, och jag läser, och jag andas, och jag tänker. Tänker på, vad det är som du egentligen vill ha förändrat, eller rättare sagt, på vad det är du vill ha, inte som förr. För det existerar inte, och kommer aldrig att göra heller.
Jag tänker definitivt inte bli som er två. Eran vänskap, för det var någon blandning av vänskap, svartsjuka, attraktion och hat..
I count the days ...
Antingen spolar vi tillbaka till ca 10 månader, stoppar där, och låter det vara..
eller så spolar vi också framåt, och ser vad där verkligen fanns att erbjuda.
För här tänker jag inte stanna kvar, just på denna punkt, denna svaga punkt. Jag vet inte vad du menar, eller inte menar, jag vet inte vad du vill och inte vill.
Jag vet bara vad som fanns, och vad JAG INTE vill tillbaka till, vad jag verkligen inte vill..
cant you just hold me.
rödanaglar, genomgångar, jobbansökningar, press, stress, sovande, tänkande, skrivande och musik..
en klick värme, tysthet, närhet och självsäkerhet får gärna plusas.
då jag för en gångs skull kan kalla det, plusmeny.
I can se the light now.
But the fact is, that we dont. We dont stay young forever, and someday we all will regret somethings.
och det är min fruktan. Thats my fear.
jag är så nära, så fruktansvärt nära. På att göra något som kommer att förändra min framtid för alltid. Men det är inte förens nu, som jag insett att den förändringen sker dagligen. Varenda minsta steg jag tar, skapar en väg, som sedan skapar en förändring, som sedan påverkar din framtid.
det gör mig extra rädd för att ta stegen. En inbilning säger mig att stegen bara kommer göra saker dåliga, alltså inte en positiv påverkan.
det har då blivit en till anledningarna till varför jag inte tagit så många steg här i livet, till varför jag fortfarande är instängd, till varför jag fortfarande inte har svarat dig, till varför jag fortfarande känner mig svag.
Det gör det också till att jag är en av dem få, som börjar sin dag på noll hela tiden. Jag fortsätter inte från det som hände igår, eller härromveckan. Utan jag bygger upp mig själv, min personlighet från noll, och snabbt går det. Det gör det till att det ibland kan bli fel, och slarvigt, och tyvärr. Så är det den ända förklarigen jag har till varför jag är den jag är. En dum sådan. But shit happends.
Jag är inte längre säker, på att jag inte tänker ge dig ett svar. För jag vet inte, och jag tvekar, och jag läser, och jag andas, och jag tänker. Tänker på, vad det är som du egentligen vill ha förändrat, eller rättare sagt, på vad det är du vill ha, inte som förr. För det existerar inte, och kommer aldrig att göra heller.
Jag tänker definitivt inte bli som er två. Eran vänskap, för det var någon blandning av vänskap, svartsjuka, attraktion och hat..
I count the days ...
Antingen spolar vi tillbaka till ca 10 månader, stoppar där, och låter det vara..
eller så spolar vi också framåt, och ser vad där verkligen fanns att erbjuda.
För här tänker jag inte stanna kvar, just på denna punkt, denna svaga punkt. Jag vet inte vad du menar, eller inte menar, jag vet inte vad du vill och inte vill.
Jag vet bara vad som fanns, och vad JAG INTE vill tillbaka till, vad jag verkligen inte vill..
cant you just hold me.
rödanaglar, genomgångar, jobbansökningar, press, stress, sovande, tänkande, skrivande och musik..
en klick värme, tysthet, närhet och självsäkerhet får gärna plusas.
då jag för en gångs skull kan kalla det, plusmeny.
I can se the light now.
do you like to se me broken, why do I still care.
When she doesn't answer you are close to the end.
vi kallar det söndag ...
Då. är vi här igen.
En söndag fylld med tankar, ångest, bakfylla, sovning och tv. Dom är så, faktiskt. Vartenda jäkla söndag, och jag njuter ärligt talat inte ett dugg. Tankarna går tillbaka på veckan som gått, man är trött efter lördagen, och inte nog med det, man har en lång vecka framför sig. Och inte han jag njuta av den förra.
När man för en gångs skull, känner att "Its over" och man börjar utala sig om det. Så ska det givetvis sabbas någon timme efter. Världen låter inte en njuta och prata om det som en gång varit dåligt, och börjat bli bra.
Att hålla något du lovade att inte göra, verkade vara svårare än jag trode. Nu ligger man där igen, på - noll.
den platsen känns underlägsen, svag och menningslös.
utöver det vi kallar negativt, så var veckan som gått väldigt väldigt bra, jag har vädret att tacka.
"The sun was shining, So did I."
Det är sjukligt, att känna. Att så mycket gått förbi, på så kort tid. Att så många människor varit en del av mitt liv, för att sedan bli lämnat. Att gå tillbaka till allt skrivande, gammalt.
Det sjuka är, att den veckan var det vi, andra veckan var det, du, tredje veckan var det en annan. (Nu får ni inte tolka detta fel).
Jag kan inte kalla det mer än desperathet, kanske mer behovhet. (INTE sexuellt). Endast närhet, sms:en, sena kvällar, resturangerna, festerna. Att helt enkelt inte vara ensam.
And Im tierd of that shit.
How ever, så finns där ingen.. :) Absolut ingen. Ingen, han, ingen hon, ingen dem. Utan endast, mig.
betyder: Inga krav, inga behov, ingen svarsjuka, jag behöver inte heller bevisa. Bevisa för någon att jag träffar just dig, för att det är det jag vill.
Att man ens ska behöva göra det!? Jag träffar ju inte, dig för att jag vill träffa någon annnan. Jag träffar inte heller dig, för att komma ifrån någon annan. Utan endast för att jag vill, en vilja jag en gång kämpade för.
Det är så förstört, så långt borta. Att ditt mejl, gjorde hela saken pinsam, pinsam från din sida, tyvärr.
Jag blev träffad av dig, för att du skulle ha en undanflykt, för att du skulle kunna fly, och just för att du skulle kunna träffa någon annan, du skapade en stämning för dig själv. Som du nu inte kan klura ut? Vad som skapades hos mig, finns inte. Det bröts bara ner en hel del. Åter igen. tack!
Nu vill jag inte längre, att detta ställe ska bestå av dig, utan av mig, och det jag har att ge.
till någon som är villig till att ta emot, och för en gångs skull, ge tillbaka.
over, and out.
En söndag fylld med tankar, ångest, bakfylla, sovning och tv. Dom är så, faktiskt. Vartenda jäkla söndag, och jag njuter ärligt talat inte ett dugg. Tankarna går tillbaka på veckan som gått, man är trött efter lördagen, och inte nog med det, man har en lång vecka framför sig. Och inte han jag njuta av den förra.
När man för en gångs skull, känner att "Its over" och man börjar utala sig om det. Så ska det givetvis sabbas någon timme efter. Världen låter inte en njuta och prata om det som en gång varit dåligt, och börjat bli bra.
Att hålla något du lovade att inte göra, verkade vara svårare än jag trode. Nu ligger man där igen, på - noll.
den platsen känns underlägsen, svag och menningslös.
utöver det vi kallar negativt, så var veckan som gått väldigt väldigt bra, jag har vädret att tacka.
"The sun was shining, So did I."
Det är sjukligt, att känna. Att så mycket gått förbi, på så kort tid. Att så många människor varit en del av mitt liv, för att sedan bli lämnat. Att gå tillbaka till allt skrivande, gammalt.
Det sjuka är, att den veckan var det vi, andra veckan var det, du, tredje veckan var det en annan. (Nu får ni inte tolka detta fel).
Jag kan inte kalla det mer än desperathet, kanske mer behovhet. (INTE sexuellt). Endast närhet, sms:en, sena kvällar, resturangerna, festerna. Att helt enkelt inte vara ensam.
And Im tierd of that shit.
How ever, så finns där ingen.. :) Absolut ingen. Ingen, han, ingen hon, ingen dem. Utan endast, mig.
betyder: Inga krav, inga behov, ingen svarsjuka, jag behöver inte heller bevisa. Bevisa för någon att jag träffar just dig, för att det är det jag vill.
Att man ens ska behöva göra det!? Jag träffar ju inte, dig för att jag vill träffa någon annnan. Jag träffar inte heller dig, för att komma ifrån någon annan. Utan endast för att jag vill, en vilja jag en gång kämpade för.
Det är så förstört, så långt borta. Att ditt mejl, gjorde hela saken pinsam, pinsam från din sida, tyvärr.
Jag blev träffad av dig, för att du skulle ha en undanflykt, för att du skulle kunna fly, och just för att du skulle kunna träffa någon annan, du skapade en stämning för dig själv. Som du nu inte kan klura ut? Vad som skapades hos mig, finns inte. Det bröts bara ner en hel del. Åter igen. tack!
Nu vill jag inte längre, att detta ställe ska bestå av dig, utan av mig, och det jag har att ge.
till någon som är villig till att ta emot, och för en gångs skull, ge tillbaka.
over, and out.
som ett lyckorus.
Precis så, åååh! Vilken känsla, jag är genomsvettig, dagen har varit lång och hektiskt. Det börjar med att man får prata engelska hela morgonen , och där efter skriva dikt med Johanna. Sen sittandes framför en data och försöka klura ihop massa anemeringar, och ramar och bilder och texter, som tillsist blev ett bildspel. Sedan en snabb koll genom antiken bökerna, för att se att man lärt sig allt, och sedan sätta sig på prov, igen!
efter det la jag mig i Parken, för att sola och läsa svenska boken som snart skall vara klar. Med en urladdad telefon och ingen klocka, får jag gissa mig till tiden, då jag ska vara hos läkaren 15.45. Lyckligt vis stod jag utanför dörren 15.35. Good girl!
Däreften springades till apoteket, slår mig ner i väntan på min tur, då han sitter brevid mig (: How cute.
Av ren nervositet, tappar han alla papper han blädrar i, kollar snett mot mig med rödrosiga kinder, och ler. Medan jag sitter och försöker koppla ifrån värmen, känner man småsneglandet, det värmer. Efter nån minut, ger han mig en lapp med nr: 233 .. vilket betyder att jag kommer 4 nummer snabbare i kön .. genörs kille det där. Hans tur var på 231 .. efter att han fått det han var ute efter, ler han mot mig och nickar .. jag sitter i väntan på min tur, hämtar det jag skall, och när jag kommer ut , så står han där :)
Sommaren är verkligen på väg, man känner hur allt lockar, och hur man tittar fram. Alla insiativ tas. I fucking love it.
En svettig buss hem, god mat, BB och sedan bodeystep up. Vilken energi. En skön kick.
ur högtalarna: Scooter - Maria ( I like it loud )
Ps: Jag vill fortf. tipsa er om att läsa "leker lika barn fortfarande bäst?" .. helt enkelt tänk värd.
YEEHAAA! YOU'R FUCKING OUT, IM FUCKING OUT!
efter det la jag mig i Parken, för att sola och läsa svenska boken som snart skall vara klar. Med en urladdad telefon och ingen klocka, får jag gissa mig till tiden, då jag ska vara hos läkaren 15.45. Lyckligt vis stod jag utanför dörren 15.35. Good girl!
Däreften springades till apoteket, slår mig ner i väntan på min tur, då han sitter brevid mig (: How cute.
Av ren nervositet, tappar han alla papper han blädrar i, kollar snett mot mig med rödrosiga kinder, och ler. Medan jag sitter och försöker koppla ifrån värmen, känner man småsneglandet, det värmer. Efter nån minut, ger han mig en lapp med nr: 233 .. vilket betyder att jag kommer 4 nummer snabbare i kön .. genörs kille det där. Hans tur var på 231 .. efter att han fått det han var ute efter, ler han mot mig och nickar .. jag sitter i väntan på min tur, hämtar det jag skall, och när jag kommer ut , så står han där :)
Sommaren är verkligen på väg, man känner hur allt lockar, och hur man tittar fram. Alla insiativ tas. I fucking love it.
En svettig buss hem, god mat, BB och sedan bodeystep up. Vilken energi. En skön kick.
ur högtalarna: Scooter - Maria ( I like it loud )
Ps: Jag vill fortf. tipsa er om att läsa "leker lika barn fortfarande bäst?" .. helt enkelt tänk värd.
YEEHAAA! YOU'R FUCKING OUT, IM FUCKING OUT!
Leker lika barn fortfarande bäst !?
"Snart insåg han att hennes definition av "eldig kärlek" skilde sig från hans .."
Med tur så såg jag ett par tidinigar i en hög idag, där det stog Ta en ..Pause. Med andra ord, kallar sig denna tidning Paus, och anledningen till varför jag säger "med tur" är för den fick mig att tänka :) Jag satt i solen och bläddrade lite smått i den, i väntan på bussen. Då jag kommer till en sida där det står
"Leker barn fortfarande bäst?" bara övertexten får upp ord i huvet, så jag fortsatte läsa ..
Och då sägs det såhär:
"LIZ kom från pengar och dejtade alltid extremt rika killar, gärna bankers, trots att hon tyckte de var galet trisa."
Var uppmärksam på orden, galet trista. Herregud, vad finns det då för mening? Varför utsätta sig för något liknande, när dem nu är så galet trista. Jo! Han har pengar, och sen när kunde man köpa lycka av pengar. Jag har då aldrig förstått mig på det.
Sen kommer vi till den delen då det står " förhållande mellan personer med lika bakgrund sägs -statiskt sett - ha störs chans att hålla." Där jag måste säga både Ja och Nej, för hur kul vorre det att alltid dejta samma livstil och hur mycket lär man sig av att alltid gå ihop. Men, en människa från gettot, och den där bankdirektören i stockholm kanske inte kallas som, lyckat.
En sak säger jag bara, påstå inte att en människa lever bäst genom att följa samma livsstil livet ut, det kanske är den enklaste vägen. Men vem har någonsin sagt att det ska vara enkelt, du lär dig inget av att aldrig välja fel väg, lär man sig inget, kan du heller inget. Och hur ska du då kunna uttala dig! Det är bara en teori jag har.
"I verkligheten tror vi aldrig att Askungen skulle gilla prinsen om det inte vore för slottet."
Här ska det då inte bli någon golddigging som det så märkligt heter.
"Man kan ha tur och otur, men kärlek imellan klassgränserna är svårt. Tricket verkar vara att ge sig av och bygga upp en ny värld tillsammans. En som är mittemellan."
om det varit så enkelt. Sometimes, I dont want it to be simpel.
En artikel jag verkligen, verkligen njöt av var "Den förrädiska vårkänslan"
Då det sägs, att det händer något oförklarigt med män när vårens första solstrålar letar sig fram, du säger då det. Det är väll inget vi tjejer lägger märke till, eller ..
Lyckokänslan stiger, vi ler mot främlingar på bussen och på väg tillbaka från lunchen impulsköper vi glass till alla på kontoret. Det är dem goda effekterna, men det finns dock mindre positiva biverkningar.
Ni blir då berusade av all kvinlig hud som plötsligt syns överallt, och med de 5-6 starköl som ni unnat er varje kväll på uteserveringarna, gör att ni inbillar er att väntan på något vackrare runt hörnet väntar er.
Börjar då fundera över om det är promiskuösa singellivet ändå inte är en lyckligare tillvaro än den fasta relationens boja.
Medan dem i redan ett fast förhållande frågar sig själv om där inte finns en singellsommar till inne i sig.
Även fast du i ditt senaste singelliv fick sitta i ett krismöte för att du söp, knarkade och var allmänt miserabel att de flesta trodde att du skulle hoppa från tranebergsbron.
Drömandet fortsätter, och bildar en overklig verklighet. En blind sådan. Hade ni verkligen försökt förverkliga detta drömande, hade det börjat med månads uppslitande seperation. När du hämtat dig från den, är det redan midsommar och eftersom att seperationen och flytten till en etta på 28 kvadrat varit kostsamt, så är inte den där båttrippen och resan aktuellt längre.
Eftersom att du fortf. drömmer så riktar du in dit på Visby "Sveriges Ibiza" eftersom att dina jämnåriga vänner inte är intresserade, försöker du övertala din lillebror som är 7 år yngre.
I visby kasnke du kan charma flickorna med flaskor av champagne, men närmare kvällens slut får du med dig en 40 årig kvinna, som yrat ifrån sig från sina vänninor. Att din seperation då var ett misstag, står klart för dig. Krypandes tillbaka med svansen mellan benen, får du beskedet att din förre detta fru gått vidare och hittat en man som inte agerar på varenda sexuella impuls.
Mitt i det bottenlösa deppet vet du att där finns en glimt av hopp att skymta: nu är det bara att genomlida åtta månaders självtortyr tills första vårtecknet 2007. Tillbaka på ruta ett.
så underbart my dear.
Med tur så såg jag ett par tidinigar i en hög idag, där det stog Ta en ..Pause. Med andra ord, kallar sig denna tidning Paus, och anledningen till varför jag säger "med tur" är för den fick mig att tänka :) Jag satt i solen och bläddrade lite smått i den, i väntan på bussen. Då jag kommer till en sida där det står
"Leker barn fortfarande bäst?" bara övertexten får upp ord i huvet, så jag fortsatte läsa ..
Och då sägs det såhär:
"LIZ kom från pengar och dejtade alltid extremt rika killar, gärna bankers, trots att hon tyckte de var galet trisa."
Var uppmärksam på orden, galet trista. Herregud, vad finns det då för mening? Varför utsätta sig för något liknande, när dem nu är så galet trista. Jo! Han har pengar, och sen när kunde man köpa lycka av pengar. Jag har då aldrig förstått mig på det.
Sen kommer vi till den delen då det står " förhållande mellan personer med lika bakgrund sägs -statiskt sett - ha störs chans att hålla." Där jag måste säga både Ja och Nej, för hur kul vorre det att alltid dejta samma livstil och hur mycket lär man sig av att alltid gå ihop. Men, en människa från gettot, och den där bankdirektören i stockholm kanske inte kallas som, lyckat.
En sak säger jag bara, påstå inte att en människa lever bäst genom att följa samma livsstil livet ut, det kanske är den enklaste vägen. Men vem har någonsin sagt att det ska vara enkelt, du lär dig inget av att aldrig välja fel väg, lär man sig inget, kan du heller inget. Och hur ska du då kunna uttala dig! Det är bara en teori jag har.
"I verkligheten tror vi aldrig att Askungen skulle gilla prinsen om det inte vore för slottet."
Här ska det då inte bli någon golddigging som det så märkligt heter.
"Man kan ha tur och otur, men kärlek imellan klassgränserna är svårt. Tricket verkar vara att ge sig av och bygga upp en ny värld tillsammans. En som är mittemellan."
om det varit så enkelt. Sometimes, I dont want it to be simpel.
En artikel jag verkligen, verkligen njöt av var "Den förrädiska vårkänslan"
Då det sägs, att det händer något oförklarigt med män när vårens första solstrålar letar sig fram, du säger då det. Det är väll inget vi tjejer lägger märke till, eller ..
Lyckokänslan stiger, vi ler mot främlingar på bussen och på väg tillbaka från lunchen impulsköper vi glass till alla på kontoret. Det är dem goda effekterna, men det finns dock mindre positiva biverkningar.
Ni blir då berusade av all kvinlig hud som plötsligt syns överallt, och med de 5-6 starköl som ni unnat er varje kväll på uteserveringarna, gör att ni inbillar er att väntan på något vackrare runt hörnet väntar er.
Börjar då fundera över om det är promiskuösa singellivet ändå inte är en lyckligare tillvaro än den fasta relationens boja.
Medan dem i redan ett fast förhållande frågar sig själv om där inte finns en singellsommar till inne i sig.
Även fast du i ditt senaste singelliv fick sitta i ett krismöte för att du söp, knarkade och var allmänt miserabel att de flesta trodde att du skulle hoppa från tranebergsbron.
Drömandet fortsätter, och bildar en overklig verklighet. En blind sådan. Hade ni verkligen försökt förverkliga detta drömande, hade det börjat med månads uppslitande seperation. När du hämtat dig från den, är det redan midsommar och eftersom att seperationen och flytten till en etta på 28 kvadrat varit kostsamt, så är inte den där båttrippen och resan aktuellt längre.
Eftersom att du fortf. drömmer så riktar du in dit på Visby "Sveriges Ibiza" eftersom att dina jämnåriga vänner inte är intresserade, försöker du övertala din lillebror som är 7 år yngre.
I visby kasnke du kan charma flickorna med flaskor av champagne, men närmare kvällens slut får du med dig en 40 årig kvinna, som yrat ifrån sig från sina vänninor. Att din seperation då var ett misstag, står klart för dig. Krypandes tillbaka med svansen mellan benen, får du beskedet att din förre detta fru gått vidare och hittat en man som inte agerar på varenda sexuella impuls.
Mitt i det bottenlösa deppet vet du att där finns en glimt av hopp att skymta: nu är det bara att genomlida åtta månaders självtortyr tills första vårtecknet 2007. Tillbaka på ruta ett.
så underbart my dear.
