gömd bakom moln.
Solens värme och glädje är tydligtvis lika duktig på att försvinna och gömma sig som min.
Jag måste erkänna att jag är så fruktansvärt trött på denna envisa förkylningen. Även fast jag bara haft den i någon dag, jag hinner inte mera än vakna på morgonen då nysningarna sätter igång. Och på bussen får jag sjuka blickar eftersom att jag stör tydligen med mina snörvlingar (om man nu kan kalla det så). Och det där himla arbetet som skall vara klart imorgon på 2 A4 sidor, gick bra åt helvete igår, det känns omöjligt, jag har nog aldrig varit inne på så många hemsidor och inte ens hittat en menning av det jag söker.
Näe, det bli då inget Mvg för mig denna termin. tar igen det nästa.
Sen så har vi fått något sjukt arbete i text, foto och graf, vilket skall vara ett 7 veckors arbete, och i media ska jag leta upp en journalist och intervjua hon/han. Ne, det är då inte lätt.
Det är ruggigt och kallt, blåser gör det också, bara regnet som fattas, jag sitter med sjuka kramper i magen, och en näsa som inte kännt lukt på ett antal dygn, det värsta är att jag har 4,5 timme kvar här i skolan.. eller. Jag borde nog gå hem och lägga mig under ett varmt täcke, med te eller något, och ligga där tills jag kan andas igen.
Och, någon gång måste du väll ge upp!
Im out.
Kommentarer
Trackback