gladjespridaren

Ohja! För äntligen. Äntligen har jag fått äta fonduen som jag så länge längtat efter, och som jag med handen på hjärtat älskar. Oxfilé kokat i olja, där på doppat i massor av olika såser och krispiga pommes till. Smaskens!
Jag, syster och Mamma tog vår vardagslyx till fånga och körde till krogen i Lomma för att äta denna mat.
Något jag verkligen vill kalla njutbart, tack.










Nu ska jag försöka återberätta en sak, som är svår att återberätta på ett sätt som får er att skratta.
But I give it a try.
Jag fick ett samtal 00.30 i natt, av ett nummer som säger "Adam Malmö", rösten som hörs efter att jag svarat, låter inte som den Adam jag känner, utan någon helt annat. Personen i fråga, frågar om det är jag som är Elin, och om jag är kusin till Adam eller om jag går i hans klass. Därpå jag svarar, att jag inte är något av det. Eftersom att jag inte har någon kusin som heter Adam, och ingen i min klass heller, för den delen.  
Hur som helst så kommer vi underfund med att det är Adam som går på Media, och att den som pratar är hans killkompis.
Nu kommer vi till punkten, där jag undrar varför han ringer mig, och varför just halv 1 på natten en vardag.
Då han svarar (med en sluddrande men ändå härlig och charmig dialekt) " Jo! Det är så att jag mår så himmla dåligt phsykiskt och tänkte hoppa från en bro, då jag frågade Adam om han kände någon som kunde tala mig ur detta, och då rekomenderade han dig! Så, vad ska jag göra, hjälp mig". Haha. Trött som jag är (rättare sagt yrvaken) så svarar jag med allvaret i rösten "Hoppa!".
Haha.. Killen i telefonen utprister i skratt, och säger till Adam "Vad är det för människa du rekomenderar mig, som säger att jag ska hoppa". Så för er som tänker hoppa, ring inte mig. Jag är urusel på att tala folk till rätta när jag är yrvaken (skämt o sido) ;-) Samtalet avslutades i alla fall komiskt.