skärpning!
det finns faktiskt en del saker jag måste ta tag i, och skärpa mig en aning med.
Jag måste till och börja med blogga mer, trots brist på ideér. För att kunna göra det, måste jag lära mig att ta det lugnt, som jag gjorde igår. En halv dag bara för mig själv, lagad mat och massor av tv-pogram och en hel säng (vilket innebär att den ena halvan är fri från massa saker och kläder). Sen kommer vi till den jobbiga delen. Jag måste vara mer kärleksfull. Just nu (eller har väll alltid varit) så är det så himmla mycket Jag, och så satans lite annat (andra). Jag måste lära mig att våga tycka om, älska och visa vad jag verkligen känner. (detta låter hemskt när jag skriver ner det såhär). Men det är sanningen.
Jag vågar inte riktigt lämna ut mig själv, och säga hur jag känner, hur jag vill ha det och varför jag vill ha det så. Jag låter det hellre rinna ut i sanden, eller låta allt vara som det är. Bita ihop och hoppas på att morgondagen ger mig en bättre magkänsla. Men å andra sidan, så hänger ju inte allt på mig.
Det måste ges och tas. Problemet i det fallet, är att jag envisas med att inte ge, förrän den andra ger (och den personen gör samma sak, tror jag). Och då blir resultatet en ond cirkel, och den ända gång man känner sig älskad är när man fått minsta lilla klartecken, på att allt är okej. När det kanske i långa loppet, inte är okej? Eller är de det.
till något helt annat.
Jag fick den bästa överraskningen jag kunnat tänka mig i helgen.
Personen jag saknat, och kännt mig halv utan kom till hotellet i Lördags morse, med en ros i handen. Helt oväntat.
ooh, hela jag fylldes av lycka, och hela min dag var gjort. Tänk om alla människor kunde få en att må så bra.
Hon tar fram dom bästa sidorna hos mig, och jag uppskattar det! Så hela lördagen var hennes, även natten som spenderades här, och en god frukost på hotellet på söndagmorgon. För sen skulle hon lämna igen.
Nu är det stockholm för mig nästa gång. Ska även försöka dra med mig K.
Så man får spendera tid med två man håller av. Tror även det kan göra stor nytta.
Något annat positivt, är att jag v.44 ska till något varmare. Bara tanken gör mig glad, I need it.
"Ondskan växer när den goda mannen sitter tyst"
Jag måste till och börja med blogga mer, trots brist på ideér. För att kunna göra det, måste jag lära mig att ta det lugnt, som jag gjorde igår. En halv dag bara för mig själv, lagad mat och massor av tv-pogram och en hel säng (vilket innebär att den ena halvan är fri från massa saker och kläder). Sen kommer vi till den jobbiga delen. Jag måste vara mer kärleksfull. Just nu (eller har väll alltid varit) så är det så himmla mycket Jag, och så satans lite annat (andra). Jag måste lära mig att våga tycka om, älska och visa vad jag verkligen känner. (detta låter hemskt när jag skriver ner det såhär). Men det är sanningen.
Jag vågar inte riktigt lämna ut mig själv, och säga hur jag känner, hur jag vill ha det och varför jag vill ha det så. Jag låter det hellre rinna ut i sanden, eller låta allt vara som det är. Bita ihop och hoppas på att morgondagen ger mig en bättre magkänsla. Men å andra sidan, så hänger ju inte allt på mig.
Det måste ges och tas. Problemet i det fallet, är att jag envisas med att inte ge, förrän den andra ger (och den personen gör samma sak, tror jag). Och då blir resultatet en ond cirkel, och den ända gång man känner sig älskad är när man fått minsta lilla klartecken, på att allt är okej. När det kanske i långa loppet, inte är okej? Eller är de det.
till något helt annat.
Jag fick den bästa överraskningen jag kunnat tänka mig i helgen.
Personen jag saknat, och kännt mig halv utan kom till hotellet i Lördags morse, med en ros i handen. Helt oväntat.
ooh, hela jag fylldes av lycka, och hela min dag var gjort. Tänk om alla människor kunde få en att må så bra.
Hon tar fram dom bästa sidorna hos mig, och jag uppskattar det! Så hela lördagen var hennes, även natten som spenderades här, och en god frukost på hotellet på söndagmorgon. För sen skulle hon lämna igen.
Nu är det stockholm för mig nästa gång. Ska även försöka dra med mig K.
Så man får spendera tid med två man håller av. Tror även det kan göra stor nytta.
Något annat positivt, är att jag v.44 ska till något varmare. Bara tanken gör mig glad, I need it.
"Ondskan växer när den goda mannen sitter tyst"
Kommentarer
Trackback