friluftsdag.
eftersom att jag fortfarnade är en studernade människa. Så har jag en del fria dagar från skolan. En del kallas lov, andra dagar kallas studedag och sen finns det något som herer friluftsdag. Vi ska nu ge oss ut, göra aktiva saker som exempel att spela golf, laserdoome, fiska, åka skridskor, även skidor m.m.
Jag som aldrig stått på ett par skidor såg detta som ett perfekt tillfälle, 350 kronor och du får allt! Sen att det är i Sverige, som är hyfsat platt är en annan sak. Jag är ju nybörjare och ska börja lågt.
Men givetvis så tillät vädret inte mig på ett par skidor (jag tror det har att göra med att jag skulle bryta benet, eller något). Så snön eller minusgraderna kom aldrig.
Så denna fridluftsdag, blev en ledig dag för mig. En ledig, och riktigt mysig dag. Lång frukost, bussresa till Johanna, tv-pogram, scrambled eggs och badande i utomhusbubbelpool med en varm kopp te efteråt.
Som den ljus-beroende jag är. Så är hela mitt rum fyllt nu, varmt och harmoniskt, ska fylla på min te-kopp en andra gång, och fortsätta pilla lite med allt :)
föresten. på tal om lediga dagar. De senaste veckorna har bestått av en hel del tankar kring studenten. En dag som faktiskt ska bli så nära perfekt man kan komma. Den ska vara så jäkla glad, full av skratt, värme, människor och kärlek. Men vadå? .. jag firar att jag gått mina tre år (tolv) i skolan.. och att jag nu ska vara mogen nog att ge mig ut i ett helt annat liv. Spännande. Men min tanke har faktiskt lagt sig lite åt det negativa av det hela.
Jag ska inte bara ge mig ut i ett annat liv. Utan jag ska lämna massa år efter mig, alla människor och vänner jag samlat på mig genom åren. Jag ska börja leta jobb (eller börja plugga igen, som nu ska kosta mig massa pengar). Hittar jag mig ett jobb, så ska jag helt plötsligt börja jobba åtta timmar fem dagar i veckan fram till jag fyller 65. Jag har nu inte längre tillgång till studiedagar, lov eller fridluftsdagar. Det finns inte något som längre heter skolka, och jag kan inte ringa och sjukanmäla mig hur som helst.
.. och jag måste erkänna, att jag finner det sorligt.
Kanske för att jag är en lat människa, eller helt enkelt för bekväm i vardagen som den är.
".. jag fick en fråga för ett tag sen, av min kära M. Hur ska det nu bli att fylla 18?
Mitt (duma) svar på den frågan var, - Jo. Det känns väll bra, jag kan ju skaffa mig ett Visa."
för allas intresse, så har jag fått mitt Visa nu :) grönt & fint, och jag är supernöjd :)
Jag som aldrig stått på ett par skidor såg detta som ett perfekt tillfälle, 350 kronor och du får allt! Sen att det är i Sverige, som är hyfsat platt är en annan sak. Jag är ju nybörjare och ska börja lågt.
Men givetvis så tillät vädret inte mig på ett par skidor (jag tror det har att göra med att jag skulle bryta benet, eller något). Så snön eller minusgraderna kom aldrig.
Så denna fridluftsdag, blev en ledig dag för mig. En ledig, och riktigt mysig dag. Lång frukost, bussresa till Johanna, tv-pogram, scrambled eggs och badande i utomhusbubbelpool med en varm kopp te efteråt.
Som den ljus-beroende jag är. Så är hela mitt rum fyllt nu, varmt och harmoniskt, ska fylla på min te-kopp en andra gång, och fortsätta pilla lite med allt :)
föresten. på tal om lediga dagar. De senaste veckorna har bestått av en hel del tankar kring studenten. En dag som faktiskt ska bli så nära perfekt man kan komma. Den ska vara så jäkla glad, full av skratt, värme, människor och kärlek. Men vadå? .. jag firar att jag gått mina tre år (tolv) i skolan.. och att jag nu ska vara mogen nog att ge mig ut i ett helt annat liv. Spännande. Men min tanke har faktiskt lagt sig lite åt det negativa av det hela.
Jag ska inte bara ge mig ut i ett annat liv. Utan jag ska lämna massa år efter mig, alla människor och vänner jag samlat på mig genom åren. Jag ska börja leta jobb (eller börja plugga igen, som nu ska kosta mig massa pengar). Hittar jag mig ett jobb, så ska jag helt plötsligt börja jobba åtta timmar fem dagar i veckan fram till jag fyller 65. Jag har nu inte längre tillgång till studiedagar, lov eller fridluftsdagar. Det finns inte något som längre heter skolka, och jag kan inte ringa och sjukanmäla mig hur som helst.
.. och jag måste erkänna, att jag finner det sorligt.
Kanske för att jag är en lat människa, eller helt enkelt för bekväm i vardagen som den är.
".. jag fick en fråga för ett tag sen, av min kära M. Hur ska det nu bli att fylla 18?
Mitt (duma) svar på den frågan var, - Jo. Det känns väll bra, jag kan ju skaffa mig ett Visa."
för allas intresse, så har jag fått mitt Visa nu :) grönt & fint, och jag är supernöjd :)
Kommentarer
Trackback