gladjespridaren

Jag har en sak jag måste erkänna, och ett förlåt att bekänna. Jag kom precis på mig själv med att gå in och läsa Blondinbellas blogg, http://blondinbella.se en blogg jag länge kritiserat. Inte på grund av svartsjuka över att en tjej så pass ung kunnat gå så långt med bloggandet som jag själv arbetat med (oregelbundet) i ett antal år och ändå inte lyckats få mer än 100 läsare per dag. Utan pga av att jag var rädd att alla ord som hon skrev ner saknade betydelse. Att det bara skrevs för att det såg bra ut, och att andra "unga" tjejer såg upp till någon som bara spelade bättre än dem själva. Men som egentligen är minst lika osäker.

... men, som jag sa så gick jag in och läste och varför jag gjorde det var av den enkla anledningen att jag behövde motivation och en snabb och smart idé om vad jag ska skriva om! Alltså har jag kommit fram till att kritisera "Bellas" blogg enbart var dumt eftersom att jag själv tar nytta av den, och efter att ha läst en del inlägg så är hon faktiskt frukansvärt ärlig mot sig själv och sina trogna läsare, hon erkänner helt enkelt sina egna brister också. Vilket är en enorm styrka att kunna göra! Så jag ber här med om ursäkt. ( hon fick mig trots allt att skriva ett inlägg).

På tal om osäkerhet, så är det något jag jobbar hårt med just nu! För jag är rädd att jag tappat för stor del av min självständighet och det gör mig inget mindre än osäker. Så pass osäker att jag igår på en 25 års fest faktiskt bröt ut i gråt och kände mig minst i hela världen (något jag iofs rätt snabbt rättade till) men att överhuvudtaget behöva känna sig så liten , helt utan anledning var hemskt och jag tänker inte utsätta mig för det igen. Därför är det "jobba med mig själv" tjugofyra timmar om dygnet i fortsättningen tills jag bevisat för mig själv att jag kan stå på mina egan ben, igen!