gladjespridaren

att det är en dag då många människor fått ett par nollor på kontot går ABSOLUT INTE att gå miste om, och givetvis är jag en i högen som ska trängas i köer och omklädningsrum för att sen "flasha" med kassarna på stan.
Jag är otrolig, för jag kommer inte ihåg senast jag INTE var i stan och handlade på självaste löningsdagen.
Det har fått mig att handla påtok för onödiga saker, och där med även fått mig att (bestämt idag) JOBBA varje löningsdag framöver (för då kan jag inte göra av med så mycket pengar).

Men dagen har varit så otroligt mysig, inte bara det att solen lyst på oss jag har haft trevligt sällskap och välförtjänt fika : Chibatha med soltorkade tomater och oliver även en Macchiato. .. och jag är supernöjd med mina rutigaknästrumpor, svarta (cheep monday) jeans, lila linné svarta polo, och sist men inte minst en träningsväska. - Nu börjar allvaret!!!

Imorgon: ska jag försöka hinna med att sola (då jag är blekare än någonsin) få mina ögonbryn färgade och plockade, och titta in om gymmet och pressa magmaskin och springa band i en timme.
För att sen njuta till ostbricka, vin och film på kvällen.

People! Hear me out, Im back.
Back too stay.

Varför skulle jag ha det bättre än alla andra!
Fick jobba ett 10-timmars pass igår, MED världens varmaste panna, tjocka hals och täpta näsa. Jag tackar då för att BAMYL KOFFEIN finns. Som fick bli mitt största behov igår. Men fick ta ledigt Idag och Imorgon för att försöka bli så frisk som möjligt. Det innebär (som för alla andra, hoppas jag) att krypa ner, sätta på en film och dricka massor av te med honung i, somna till och vakna upp till kvällen och göra lika dant igen, tills man känner sig frisk. Mitt te väntar och frukost väntar.  Krya på mig själv :) och hoppas alla andra är friska.

Det blev en mysig och absolut välförtjänad middag på Jensens Biff house härromdagen. M. fick lön (vilket i vårat fall är både bra och dåligt, han har pengar när jag inte har pengar, och Jag har pengar när han inte har det) Det hela handlar om att ge och ta.

Inne på Jensens , så började det hela bra (kan väll egentligen inte säga att det slutade dåligt) men servitörer är där för att ge oss det vi beställer, om vi så vill ha Bearnesås eller husets, grillade grönsaker eller färsk sallad. Hur som helst, så fick jag inte det jag beställt och fick då vänta ytterligare på att få in rätt.
Sen diskuterade vi ett tag om hur många servitörer vi haft under den timmen vi satt där, och vi kom upp i sju stycken. SJU stycken olika servitörer som gett oss olika saker, tagit notan osv. och jag är ledsen men så anser jag inte att det ska gå till på en resturang. Den som sätter oss vid bord, ska under hela vår tid där ta beställning och servera så att vi sedan i slutänden kan avgöra om hon förtjänat dricks eller inte. Men det blir lite svårt att avgöra det, när det står en ny person vid vårt bord vid varje beställning eller annat.

Så Jensens; ni har tappat er charm och jag tänker här med njuta av en "kycklingfilé pesto"  på Mandoo i fortsättningen. I´m sorry.

det är mycket fysiskt, men även psykiskt.
och när det är mycket av bådera så blir jag överbelastad, och snart känner jag nästan för att strejka.
Den jag begär just nu är att få EN dag, en ynka dag, då jag kan fokusera på att bli av med en del av det psykiska och även få ordning på lite saker på rummet, typ klädhögarna, och all post, papper och kataloger som ligger på HÖG.

Min lediga dag skulle ha varit imorgon, men nu är det ju givetvis så att vi får TJUGO-pallar med inredning till butiken och det innebär att jag måste dit kl. 08.00 men får dock lov att gå hem kl 14.00. Sex timmar är ibland bättre än nio. Men jag vet, jag ska inte klaga. Det finns de som inte har jobb alls, de som bara har ett par timmar i veckan och knappt får i hop till hyran, eller räkningen. Jag menar, jag har (nästan) precis studentat mig, och har jobbat heltid stort sätt sen dess i alla fall 75 %. Så jag ändrar mig, jag är SKIT-nöjd över att jag får så mycket tider, och ska FÖRSÖKA att inte klaga igen (trots att jag blir lite trött på detibland).

det ser ut som att jag och M. ska få ha en lägenhet nere i VästraHamnen en vecka i nästa vecka. Kan bli spännande! Försöker även få igång träningen ytterliggare, det går sådär. Men jag tränar åtminstonde EN gång i VECKAN ; det är bättre än inget alls.

vänskap, E.

En ledig men fullspäckad dag.
Det blir ju så, det man inte får tid med de dagar man jobbar lägger man på listan och listan bockar man av de dagar man får tid, med andra ord de dagar man är ledig.

Först och främst ett bankbesök, där jag fick bytat konto och klippa mitt kort. Detta pga av att min träningstudio (goodlife) inte kunnat dra pengar från det, och mitt jobb; Lagerhaus inte kunat föra över pengar. Så NU hoppas jag verkligen att det nya ska fungera annars tackar jag för mig och lämnar SEB efter mig.

Sen var det då dags för rundvisning på ARENA. Ishockey har aldrig intresserat mig, men om jag ska citera mig själv så sa jag såhär " till och med jag kan tänka mig att gå på Ishockey-matcher nu". För det är galet vad häftigt det var, är och kommer att bli. Det är så mycket mer än en ishockey Arena.
Det är ett antal barer, lounges, resturanger, konferansrum. Ett kök som kan laga mat till ca 4000 pers och bord till lika många. Det ser stort ut utifrån, men tro mig det är större och ännu pampigare inuti.
Så jag kan locka er med att ni (som ska gå) verkligen kan se fram emot invigningen den 6 november.

Sen vart det då Capoeira..
För er som inte vet vad det är, så är det en slags kamp"dans" som började i Brasilien. N. har då dragit med mig på detta och det visar sig vara riktigt roligt. Mycket trevliga och glada människor, en SJUK uppvärmning och sen var det dags, trummor och instrument och den så kallade ringen.
I denna ringen ska två personer mötas för att sen sparkas, slå volter och skydda.
.. du tränar utan någon som helst tvekan HELA kroppen och kan rekomendera denna grupp-träning för folk som kan göra två saker samtidigt och finner kultur inspirerande och roligt.

Jag har tidigare erkännt att jag är rädd för förändringar (livrädd för att vara ärlig).
Men sen kommer den tiden i mitt liv , oftast precis innan höst då jag vänder upp och ner på mitt liv. Idag vände jag inte bara upp och ner på mitt liv, utan hela mitt rum.

Om vi går ett par år tillbaka, så såg mitt rum annorlunda ut stort sätt varje dag. Anledning; jag mådde inte bra, ville att något nytt skulle hända och min terapi var då att möblera om (det fick mig att tänka på annat, samtidigt som jag la all min energi och ilska, ledsenhet (vilket det nu var) på att placera om saker eller flytta tunga möbler. Sen så ska jag ju inte sticka under stolen med att jag älskar inredning, färg & form och mitt första syfte med att gå på media var att bli inredningsarkitekt (expo) sen att jag gick Journalist-linjen är en annan historia.

Jag mår hur som helst förtillfället inte sådär super jätte bra, eller. Jag är nog mest fundersam över livet, och vad jag ska göra, kanske kan det bero på att skolorna börjat eller så har det inte hänt så mycket spännande på senaste och det gör att livet dör ut lite grann. Därav har jag tagit tag i träningen, och ska i morgon träffa (personlig tränare) som ska lägga upp ett pass till mig som jag ska (försöka) träna tre -fyra gånger per vecka. För jag mår galet mycket bättre av att träna, och jag klandrar mig själv för att jag slutade med det för ett år sen. Därav också min drastiska förändring på rummet, om jag är nöjd? det vet jag inte ÄN. Ska sova in det, och känna efter lite .. ska även handla två sittkuddar och en stor svart-rund-matta på IKEA innan det är komplett.

Nu ska jag i alla fall bädda ner mig i ny-tvättade sängkläder
för att sova gott och sen upp och träna imorgon 08.00.
Godnatt och ta hand om dig.

Jag borde vara världens lyckligaste, för jag har (efter imorgon) jobbat mig igenom 10 veckor på Hotellet, vilket betyder (jätte tidigare morrnar, för mig är det sena nätter) 04.30 har klockan ringt och sen har det varit spring i benen fram till 14.00. Ännu värre har det varit de tre senaste dagarna Fre, mån & tis då jag jobbat mellan 06.30-13.30 på hotell och direkt till L-haus 14.00- 19.15 (mina fötter strejkar). Idag var "sista dagen" med (min så kallat chef "kökschef", som är 40 år, liten och älskar rosa & hästar och hatar kött och bakterier) De senaste veckorna har bestått av en hel del konflikter mellan oss två, men dem slutar HÄR. För jag vägrar att ännu en gång diskutera med en person som är tjugotvå år äldre än mig och ändå känna mig äldst. Jag har sagt det innan och jag säger det igen ; jag förstår inte vad hon gör kvar där! Hon är fel människa på fel plats.

Jag lämnar dock inte hotellet helt, det är svårt att släppa det efter två år & jag stortrivs med resterande människor. Vi har även en del att se fram emot. Den 3 september är det privat visning på Arena, detta för att N. (som äger hotellet) är dotter till Percy. Den allmäna invigningen är den 7-8 vilket betyder att vi är en av dem absolut första som får se det färdiga bygget, spännande!
Den 5 September är det personalfest, middag på båt som tar oss runt kanalen sedan vidare för att spela biljard och dricka. Stört skönt!

annars, så är det L-haus som tar över och jag hoppas på många tider framöver (: Skönast av allt är att jag nu även kommer att vara ledig mitt i veckan (något jag saknat). Till jul kommer jag att ta tag i nytt jobb-sökande och hoppas på de bästa möjligheterna och lösningarna.
 kärlek.

Jag ska inget mindre än njuta av Peter Jöback & Eva Dahlgren ikväll, biljetten ger mig en picknickplats och jag har fyllt korgen med revbenspjäll, potatissallad, sallad, baginbox, ost och dess tillbehör.
Det komiska är att jag senast igår serverade Peter kaffe (då både han och Eva bor på hotellet) och att jag idag ska få se dem spela.
Dem har fått både positiv och negativ kritik, snart är det dags för mig att avgöra och just nu talar det för dem. Oavsett vad så kommer det att bli riktigt mysigt.
Ciao.

enjättelångjagberomursäktfördåliguppdateringochintresseförminblogg.

För ett par år sen sa en läkare till mig: "det finns bara ETT måste här i livet, och det är att dö. För det är något vi inte kommer att kunna välja bort, något vi alla kommer att göra." kloka ord för någon som är läkare och som egentligen ska kolla mina värden och se om jag hade halsfluss eller inte.
Så sen dess, har de sagda orden spelat in i olika händelser & har faktiskt fått en att känna sig ganska lugn, trots att tanken på att man inte alltid kommer att finnas i världen ger en jobbiga magkänslor. Varför jag skriver om detta är för att på enklast sett ge en bra förklaring till varför saker och ting är som dem är just nu. Till varför jag är en så dålig skribent (här) men även andra saker. Jag har med andra ord valt bort vissa saker, som jag länge trott var ett slags "måste" och istället tagit mig tid till saker som bore vara lite högre prioriterade. I detta fallet min kärlek & pojkvän M, och mitt jobb som kanske ska bytas ut, men som ändå borde vara en rutin jag har & följer måndag-fredag för att kunna leva ett rikare liv.
Jag hoppas min förklaring godtages!
 
" Kroatien och dess värme.
Resan var som tagen ur en bra dröm och den var mer behövande än jag trott. Vistelsen i kroatien blev en bladning av kultur, värme, sol, bad, mat, staden och framför allt vilan. Vi gjorde den i vår egna takt vilket resulterade i att dagarna blev långa och vi hann med mycket. Vi kunde inte önska oss ett bättre väder då vi hade kanon- väder åtta av åtta dagar. M. släkt skapade kultur, och vi åt kroatiska-rätter dagligen (maträtter jag är riktigt imponerad över) gamla stan är som ett mysigare stockholm och havet är som ett varmare och blå-are öresund. En vecka full av energi att lägga på varandra gjorde det bara bättre.  tack för en minnesvärd resa. resan fick mig till att vilja resa igen."

Man tappar stinget ibland. Tappar skriv-kunnigheten, ideérna och intresset.
Jag har inte riktigt hittat tillbaka än, men tvingade mig själv till tangenterna för att inte fylla mig själv med så mycket icke omtalade händelser att det till sist förblivit osagt. Vilket är en punkt jag inte vill nå, då jag trots min envishet (genom att inte ha skrivit så mycket) är fullt medveten om att jag måste få skriva, tala om och få ut av mina tankar. Så att jag långt in i magen verkligen kan må bra. 
Därför skriver jag här idag, för att svälja den känslan som ältat sen Europa -tågluffen i början av året. Steget är stort men saker och ting ska lämnas bakom mig och INTE som hinder framför mig.

Studenten 5/6 ;
En dag som kommer ligga mig varmt och nära om hjärtat i resten av mitt liv. Det är en dag som för varje enskilda person är unik. En mäktig dag som tillbringades och ängnades endast åt mig. Familj, släkt & vänner samlas för att stå vid min sida då jag avslutar något gammalt, samtidigt som jag påbörjar något nytt.
Dagen var fylld av lycka - och jag kommer inte att kunna tacka de som följde min dag tillräckligt.

Sommarlov? ;
Det hade länge pratats om att studenten innebar (inga fler sommarlov). Många ser (den pågående) sommaren som det sista lovet; medan jag lät mig själv ta en dag ledigt (alltså dagen efter studenten 6/6) och där efter började ett sjudagars pass lördag - fredag. Med forstättning Måndag - Fredag (med andra ord heltid) fram till Augusti. Ett val jag anser både smart & dumt, då heltid är guldvärt att ha direkt efter studenten, men som samtidigt kan vara slitet för en som precis lämnat tolv års skolgång (friare tider) efter sig.
Jag ser det som såhär - jag har skjutit upp min ledighet & valt ett lite större konto sålänge.

Midsommar ;
I två år har jag tagit på mig jobb både midsommar & midsommardag, vilket också gjort att min nypotatis och sill antingen ätits i förtid eller också i eftertid. Åren innan dess har varit traditionella, vänner, midsommarstång, krans i håret, sill&potatis, jordgubbar och sommardrinkar. I år var jag ledig och det innbar där med också - fira. Det blev ett spontant firade då vi på Torsdag förmiddag tog första bästa bil, 9 flak öl, två vodkaflaskor, en jäger, ett tält och ett par sovsäckar och körde till Öland. Vi skulle nu få känna på midsommar i ett tält på en Ö. Något som tar hårt på kroppen, gör en smutsig men som samtidigt kan vara väldigt roligt. Jag och M. kom fram till att ett tält faktiskt kan vara jäkligt mysigt!
En midsommar jag kommer att lägga på minnet, men inte göra om. Jag tänker hålla mig till traditionella midsommrar i forsättningen (om jag inte jobbar förståss). Men tack för en bra helg, ändå.

Framöver ;
En vecka jobb kvar, innan jag och M. åker till Kroatien. Lördag 28/6 - Lördag 5/7. En resa jag hjärtligt ser fram emot, då förhållandet varit upp och ner ett tag nu. Trots det inget tvivel på vår kärlek till varandra, men som jag säger med allt annat - det hör till livet och allting kan inte vara på topp hela tiden. För det är när det är som sämst som man uppskattar när det är som bäst, mest. Kanske en klyscha, men som jag anser säga något vettigt. Sen är det tillbaka till jobbet v. 28 och fortsätta så till och med Augusti.

Undertiden så tar jag del av saker som kanske sedan kan hjälpa mig i slutet av Augusti, då jag ska göra nya val som ska bygga upp min framtid.

studentveckan, är i full gång. Innerstaden är livad, och allt fler ungdomar fyller glasen om kvällarna.

Det är inget mindre än min tur på Torsdag. Minuterna började räknas ner för längesen, och snart är jag på sekunderna. Tiden går snabbare än vanligt, och det förvånar mig. Då tiden alltid har en tendens till att bli seg när man längtar till något. För längtar är något jag verkligen gör! Studenten kanske är för många, en dag som drar upp den del tankar och diskussioner, framför allt om framtiden. En del får ångest och har svårt att släppa taget om skolan och dess frihet, andra (där jag är inräknad) ser det som en öppning och inbjudan till något bättre, roligare och mer givande. Studenten är min början, och min väg ut.

Självklart så kommer jag att ta saker med mig, man åker ju inte på en resa tomhänt. Jag har en kärleksfull pojkvän och goda- vänner som fortfarande kommer att följa med mig längst resan.. och givetvis min familj. Min älskade familj som står mig så varmt och nära hjärtat, jag kan inte önska mig något bättre eller tryggare. Det är stärkande och ger mig mycket stolhet att verkligen kunna tala så gott om min familj.

kärlek, E.

Det går nog inte att föreställa sig, eller ens försöka att sätta sig in i hur desperat jag räknar minuterna just nu. Det gör mig ledsen att behöva älska att sluta Media. För jag har ju trots allt haft TRE bra år där. Som gett mig både vänner, erfarenhet & en älskad pojkvän (som jag galet nog fick kämpa 2,5 år för). But now your mine! Studenten - infinner sig OM åtta dagar. Lovley.

Sen börjar livet jag alltid funnit intressant arbetslivet. Jag är fullt medveten om att många inte håller med sig, och har stor lust att komentera detta inlägg och säga att jag: inte kommer att tycka det efter ett tag.
Men jag har jobbat hyfsat hårt sedan jag var fjorton, och har självklart tröttnat ibland. Men då har jag tagit mig i kragen och hittat något positivt i det hela, ellet bytat jobb. Allting löser sig.

Looking forward to.