energi när den är som bäst.
Cyklandet är i full gång, och förvåntansvärt nog så ger det mig mer energi än något annat. Visst känner jag mig trött när jag kommer hem efter att ha cyklat två mil och jobbat. Men det är ändå inte på ett sådant sätt att jag blir gnällig och känner att omgivningen är allmänt jobbig. Utan istället är jag glad och sprallig, med känslan som skriker, utmattad. Sådär, så att man somnar och sover riktigt gott, hela natten. För en som egentligen är en nattmänniska, och som alltid haft svårt för att somna, så är det enbart positivt. Det tveklöst bästa med cyklingen, är att det ger mig en otrolig frihet i stan. Jag är på ställen snabbare än om jag skulle inväntat en buss, och cykelvägarna i Malmö är faktiskt ingeting att klaga på. Med lurarna m. bra musik i öronen, en skinande sol och ett lagom tempo så ger cyklingen mig ett brett leende.
när träningen är som bäst och energin som högst.