blame it on me.

Galet och nästan pinsamt vad dålig jag är på att uppdatera.
Inte för att läsar siffrorna är speciellt höga och ger mig prestationsångest. Utan att jag under varje buss resa (vilket är många) alltid sitter och tänker & tycker så frukantsvärt mycket att jag haft flera böcker skrivna vid det här laget. Men när händerna möter tangentbordet så försvinner alla ord och jag kan inte längre formulera mina tankar.

Jag mår bra av att skriva, skriva av mig! Det är samma som träning, kroppen mår bättre av det oavsett om det visar resultat eller inte. Jag måste få ut det jag tycker och tänker men har begränsat mig på senaste om man jämför med mina förra inlägg. Det är negativt! Jag vill kunna vara lika frispråkig och ärlig här som jag var innan, kunna dela med mig av livets händelser och helgens ångest-händelser (inte allt för ofta). Jag ska jobba på det, lovar!

Under tiden får ni nöja er med ett opersonligt inlägg där jag gnäller om absolut ovesäntliga saker som saknar både underlag och slutsats. En sak har jag kommit fram till, Januari & Februari är de värsta månaderna på året, ändå är Januari min födelsedags månad. Men fy. Jag vill hoppa över dem här månaderna, den här kylan & helst av allt vill jag slippa känna känslav av omotivation.


är det helt galet att ta en sista minuten på måndag nästa vecka?
jag vill. over and out , E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback