gladjespridaren

and I was wrong to think you´d change.
shit happends, life goes on.

Idag blir det världens lugnaste dag (för min del). Tror jag ...
Igår blev det en lång dag, då jag inte var hemma förän närmare 20.00. Först och främst lagerhaus i ett par timmar, där efter klippning & färgning. Jag njöt mer än någonsin. Längesen något gav mig en ordentlig hårbotten massage, och fixade och donade. Blev dess utom supernöjd med färgen. Till och med min syser gillade det, som dom senaste gångerna sagt "Men, du var snyggare i det förra".
Längden (om man nu kan kalla den det) är kvar och luggen är stylad. Där efter blev det en runda på stan, och fick med min lite smått och gott hem. En skjorta, ett midjebälte i skin med korsett knytning och en tjocktröja som går ihop med alla mina långa tröjor inks. klänningar. MQ is the shit.

Skriver från min laptop och det är riktigt jäkla krävande, har inte lärt mig den än.
Därför tänker jag avsluta allt här.
Trevlig Lördag.

Förlåt.
Till alla dom som bryr sig om mitt skrivande, som absolut inte varit aktivt på senaste. Vilket också beror på en hel del saker. Men inget av det är någon bra bortförklaring. Jag har helt enkelt tappat intresset, och finner inte längre några ord värda att sätta här. Kan också bero på att jag mentalt ställt in mig på mina NU fyra veckor på Lagerhaus (som började idag). Alltså inte längre (28 dagar) något skrivande på Media (linje- text, blivande journalist).

Jag ska nu försöka förklara min magkänsla.
För jag är väldigt mycket för sånt, och har på senaste tid gått väldigt mycket på just magkänslan. Jag måste säga, att jag mår faktiskt jäkligt bra och har än så länge valt rätt vägar, tror jag. How ever. Så finns där en annan magkänsla. Något utöver allt annat. Den säger mig inte så mycket, och den ber mig inte välja vägar, och inte heller får den en att känna sig värdelös. Den ger ifrån sig enbart saknad, och kärlek.
Saknade efter N. Som är jätte många mil ifrån mig, hon som fått mig att öppna ögonen och verkligen leva. Hon har hjälpt mig att gå upp ett par kilo, hon har fått mig att skratta. Hon har fått mig att gråta, hon har bråkat med mig (trotts att hon är ett huvud kortare, tuff en). En vän, fru, halva, you name it -  som fått mig att älska henne. För inget mindre än den hon verkligen är.
Innan henne, hade jag inte lagt någon tanke på att skaffa mig en nära vän, framför allt en inte "bästa vän" en självfrände. För det var inget jag trodde på, inget jag ville lägga tid på. För vänner kommer och går.
Men hon stannar.

N. Har nu skrivit två långa brev om just mig. Ett ligger här hemma, brevid sängen. öppnat, en glimt av det kan göra min dag. Den andra texten är skriven på hennes blogg. Båda har fått mig att fälla tårar, och åter igen uppmärksammat vad det är jag verkligen har. Något bättre kan man inte få. Utöver, familj osv.
Jag tvivlar stark på att hon fäller tårar efter detta inlägg, eftersom att hon redan tagit orden ifrån mig och skrivit ner det. Men känslan den finns kvar, och kommer alltid att göra. Det jag skrivit nu, är bara ett bevis på att jag tänker, och absolut inte har glömmt. I , I love you.

---

Jag är fortfarande helt slut i hela kroppen, tror nästan den har blivit värre. Ryggen gör fortf. ont efter det vilda på havet. Träningen kanske inte gör det bättre, men jag kan inte leva utan den. Jag skrattar, jag ler så ofta jag kan. Jag pratar när jag känner för det, och är allt mer tyst. Men jag är fortf. Jag, och folk tar mig fortf. för den jag är. Jag visar respekt, och försöker vara så lite otrevlig som möjligt. Ibland behövs det dock. Jag vill vara en bra människa, och jag kämpar fortfarande. Vissa dagar är det enklare än andra, thats life.
Sånt hör till, och det får mig att vilja kämpa ännu mer.

Söndagar lyckas allt som oftast vara fyllda av dålig energi, många kallar det ångest. Sista lediga dagen på veckan, troligen bakfull och har massa ånger över vad du sa eller gjorde på lördagen. Du tänker också extra mycket på veckan som gått, vad du kunde gjort annorlunda.
Nu är fallet så, att jag igår hade min bästa söndag någonsin (rättare sagt, än så länge). Inte nog med att det var fint väder, så vaknade jag till världens godaste omelett fylld med baccon. Vi bestämmer oss för att hyra film, för att sen bara ta det lugnt hela söndagen (det är ju på något sätt det den är till för). Gårdagen blev allt utom lugn. Det ringde på dörren någon gång runt två. Kenta och hans flickvän skulle nu dra med oss ut på havet.
And havet it is. Motorbåt och vattenscooter. Det var längesen jag njöt så mycket av frihet och livet. Jag hade ett brett leende hela dagen, och var helt energisk.
Med tanke på att det blåste mycket ute igår, så var vågorna extremt höga och med en motorbåt som gör dom ännu högre gjorde att vattenscootern gjorde sitt. Jag trodde jag haft mitt roliga med jet ski i Turkiet för ett par år sen. Men gårdagens tur slog allt. Trots att A. lyckades få av oss båda (och jag är rädd för djupa vatten). Tack.

Måste också påpeka att våtdräkter är fruktansvärt "sexigt" .. Inte bara det att man är naken under, utan dom sitter ju så tight och dom former man inte har, syns lite extra ;-)
Ge mig.

---

Dess värre fick jag ta smällen idag, det kan ju inte alltid vara bra. Min kropp fick sig en del smällar igår, och ryggen + höft strejkar. Jag kan inte gå ordentligt i trappan, och kan definitivt inte böja mig. Så det fick bli en dag ifrån Media (tråkigt) och jag var ju nu tvungen att sysselsätta mig med något.

Har därför halva dagen stått och lagat mat till familjen.
Rårivna potatisar i ugnen, med basilika på. Kryddad kycklingfilé med fetaost sallad, bearnase och vitlökssås (eget recept). Riktig lyx middag för att vara måndag. Jag kan bara jag vill.
Nu ska jag bort och hyra film, för att sen lägga mig tidigt och hoppas på en bättre morgondag (kroppsmässigt).