gladjespridaren

lägenhets sökandet är i full gång! Intresset för att köpa är stort, men jag vet inte om det beror på att det är näst intill omöjligt att få en hyres, eller att jag helt enkelt inte vill ha én. Men situationen ser lite annorlunda ut än jag trott när det kommer till hur allt skulle se ut när jag väl besämt mig för att flytta.. Kanske för att någon annan gjort valet åt mig! How ever, idag kom jag fram till att alla dessa tankar om att "När jag flyttar så ska jag bli sådär ordentlig, och äta nyttigt, och laga mat till mig själv. " inte stämmer .. För så fort jag har huset för mig själv, så känner jag mig mer värdelös i köket än någonsin och finner definitivt ingen motivation till att göra något nyttigt eller avancerat! Så jag är nästan bomb säker på att jag kommer leva på Nudlar och Knäckebröd när jag bor själv.. och det är väll inte så mycket att se fram emot ??

ps. tips och erbjudande angående lägenheter i Malmö är i största intresse! Hör av dig :)

vilket ställe kan inte vara bättre att tänka klart på än på Hven! En hel dag på cyklen med vinden i håret och en liten känsla av frihet. Det är där jag ska spendera min dag, på en cykel. Med tankar som är fullständigt förståliga, och problemfria.    Vi ses på Hven!

vi kanske rent av kommer att leva på början.
Att hela tiden börja om på nytt, igen.

"  I still belive in paradise. But now at least I know it´s not some place you can look for, cause it´s not where you go. It´s how you feel for a moment in your life, when you´re a part of something, and if you find that ninebt ... it last forever. "

Lägenhet i malmö över helgen.

jag skämtar inte om jag säger att jag är beredd att cykla naken till jobb imorgon, eller för att inte vara så extrem cykla i underkläder. Men sen slår tanken mig att detta kan orska problem på vägarna med människor som kollar på allt annat än vägen, och jag vill inte vara en anledning till något tragiskt. Men bara tanken på det är faktiskt rätt komisk. Jag kan i alla fall hoppa över ett ljus turqouse linné imorgon, så kanske jag slipper alla dessa insekter. Är man helt galen om man först cyklar drygt 1,5 mil och sen drar ut på en härlig joggingrunda? Jag vill kalla det ambiöst.

Görs vissa val åt en? Finns det saker man inte kan styra över, inte få kontroll på och absolut inte förändra? Man påverkas på ett sådant negativt sätt att det till exempel kan förstöra en hel låt, till och med en hel musik genre. För att varje ljud av dess faktiskt gryma låtar får dig att tänka på honom, på något som varit jobbigt, något negativt, och det tråkiga är att vi inte lärt oss att styra tanken, än.

det finns nog inget hääärligare än att jogga en lång runda en söndagskväll, då dess väder är helt UNDERBART!

Glöm inte Morsdag på söndag!

Favorit- reklam. Jag kan inte sluta skratta.
- och får man mig att skratta till en reklam, så har man lyckats.

det straffar sig i längden. Men vet ni vad, jag är trött på att bli straffad mer just nu. Det som hänt, is enough. Jag orkar inte med mer. För med varje sak som händer så tappar jag en bit av mig själv, en känsla. Och går mer saker emot mig nu, så kommer jag bli känslolös och där med känslokall, och det kommer ingen att må bra av. Minst jag själv! Jag känner att behöva lämna dig mitt i natten för att du inte vet hur man ska bette sig, eller att behöva gå på antibiotika som sätter regler som (att inte sola, eller dricka någon alkohol)  och sist men inte minst bli bestulen på hela sin väska på jobb - då någon jävligt sjuk människa som jag finner så mycket hat mot nu att jag aldrig kommer att somna, vågar sig in i personalrummet medan jag hjälper en kund och drar åt sig väskan, med alla ens värdesaker. Där bland, telefon, pengar, kort och Mp3 är tillräkligt. Jag kommer inte ihåg senast jag grät så här mycket, och jag delar med mig av det, för att jag måste få ut det. Jag brukar faktiskt kunna ta det mesta med en klackspark, och utan några som helst tårar. Men det här, det här är för mycket. Just precis det här, gör så jäkla ont att jag får problem med att andas. Att sova. Att slappna av. Det som tar mest, är att det finns människor, med så lite mänsklighet att det inte ens tar emot lite att ta av något som är någon annans. Att kunna gå hur långt som helst, och göra vad som helst för att bara TA och GE till sig SJÄLV utan att tänka på någon annan. För mig är dom inte ens värda att kallas människor. För jag väljer att fortfarande tro att en människa, är någon som ger och tar. Som vill sig själv och andra något gott. Som efter vartenda handling tänker på konsikvensen och som stoppar sig själv om minsta lilla magkänsla påstår att det är fel. Men ändå bevisas hela tiden motsatsen och just det gör mig till den omänskliga!

fuck you, very very much. because we don´t like what you do.
so please don´t stay in touch.